Historien om Halmstad Golfkubb

Halmstad Golfklubbs historia

En modern arena för svensk och internationell golf

Halmstad Golfklubb har två 18-hålsbanor, träningsområden, driving range, klubbhus, restaurang och en omfattande verksamhet för medlemmar och gäster. Klubben har kommit långt sedan de tre första tillfälliga hålen på det militära övningsfältet i Halmstad. Utvecklingen har dock följt samma grundprincip som präglade klubbens första år: människor har sett möjligheter, organiserat sig och arbetat tillsammans för att förverkliga dem.

Efter klubbens hittills största evenemang, Solheim Cup 2007, har klubben fortsatt att förena den dagliga medlemsverksamheten med nationella och internationella mästerskap. År 2015 stod Halmstad Golfklubb värd för Lag-EM för amatörer. Samma år firade Korven sin 75:e säsong – en påminnelse om hur elitidrott och klubbens vardagliga traditioner har levt sida vid sida genom hela dess historia.

År 2022 arrangerade klubben Volvo Car Scandinavian Mixed, där damer och herrar tävlade i samma startfält. Inför hemmapubliken vann Linn Grant tävlingen med nio slag och blev därmed den första kvinnan att vinna en tävling på DP World Tour. Segern gav tävlingen en plats i den internationella golfhistorien och tillförde ännu ett anmärkningsvärt kapitel i svensk golf till berättelsen om Tylösand.

Mästerskapen bygger klubbens kompetens

Med 36 hål och en etablerad organisation har klubben kunnat välkomna alltmer prestigefyllda tävlingar. Under 1980- och 1990-talen arrangerades bland annat PGA-mästerskap, Lag-EM för amatörer 1985, St Andrews Trophy 1986, Vagliano Trophy 1997 och Europamästerskapet för golfspelare med funktionsnedsättning 1998. Chrysler Open spelades på klubben 1999 och 2000, och PGA-mästerskapet återkom 2002.

Genom dessa arrangemang utvecklades en särskild kompetens inom klubben. Banorna, klubbhuset, administrationen och de ideella funktionärerna behövde fungera som en sammanhållen organisation. Varje mästerskap blev därför både ett idrottsevenemang och ett gemensamt klubbprojekt. Den samlade erfarenheten nådde sin höjdpunkt när Halmstad Golfklubb utsågs till värd för Solheim Cup 2007.

Solheim Cup 2007

Inför Solheim Cup byggdes klubbhuset om och ut under 2006. Stora delar av den äldre byggnaden ersattes, men den ursprungliga arkitektoniska karaktär som Hakon Ahlberg hade skapat – med gult tegel och mörk träpanel – bevarades. Ombyggnaden gav klubben de lokaler och funktioner som krävdes för att arrangera en av damgolfens största lagtävlingar.

Den 14–16 september 2007 möttes Europa och USA på Norra banan. USA vann med 16 poäng mot 12, men för Halmstad Golfklubb blev tävlingen framför allt ett bevis på klubbens förmåga att genomföra ett stort internationellt idrottsevenemang. Åskådare, medierepresentanter, spelare, funktionärer och samarbetspartner fyllde anläggningen och gjorde Solheim Cup till det största arrangemanget i klubbens historia.

Så började det

Halmstad Golfklubbs historia börjar på ett militärt övningsfält och fortsätter i ett sandigt kustlandskap som skulle bli en av Sveriges mest omtalade golfdestinationer. Under närmare ett sekel har klubben vuxit genom långsiktig banutveckling, ideella insatser, starka traditioner och återkommande mästerskap. Genom hela resan har den ursprungliga visionen levt vidare: golfen ska förena idrott, gemenskap och omsorg om den lokala miljön.

Denna berättelse bygger på klubbens jubileumsböcker från 1955 och 1980, jubileumsskriften om Korven samt kompletterande uppgifter från Halmstad Golfklubb och internationella golforganisationer. De äldre publikationerna skrevs nära klubbens formativa år och bidrar därför både med detaljerad information och röster från dem som upplevde den tidiga utvecklingen.

Golfen slår rot i Halmstad

Klubbens ursprung kan spåras till Kungliga Hallands regemente, I16. År 1927 väcktes tanken på att införa golf i officerarnas idrottsverksamhet. Överstelöjtnant Gustaf Samuelson och kapten Urban Hjärne sökte en idrott som även äldre officerare kunde utöva. Samuelson föreslog polo, medan Hjärne förespråkade golf. Kunskaperna om spelet var begränsade, men klubbor och bollar köptes in och en mindre grupp började pröva sporten.

När löjtnant greve Axel Kalling kom till regementet fick initiativet ny kraft. Han hade viss erfarenhet av golf och blev en av projektets drivande krafter. Officerskåren var dock för liten för att ensam utgöra ett tillräckligt underlag för en klubb. Den 2 september 1930 publicerades därför en inbjudan i Halmstads tidningar till alla golfintresserade att delta i ett möte på Hotel Svea.

Halmstad Golfklubb bildades vid det konstituerande mötet den 7 oktober 1930. Omkring 50 personer anmälde sig som medlemmar. Vicekonsul Theodor Schölé blev klubbens första ordförande. Urban Hjärne utsågs till vice ordförande, Axel Kalling blev banchef och flera av de ursprungliga initiativtagarna tog plats i styrelsen. Redan från början deltog både kvinnor och män aktivt i arbetet med klubben.

De första hålen

Hösten 1930 anlades en tillfällig trehålsbana på I16:s övningsfält. Snart tillkom utslagsplatser för ytterligare sex hål. Den korta niohålsbanan mätte sammanlagt 3 960 meter över två varv och behövde samsas med regementets militära övningar.

Från I16 till Tylösand

Banan på regementets område gjorde det möjligt att spela golf, men förutsättningarna innebar tydliga begränsningar. Spelet behövde avbrytas när militära övningar pågick, och marken kunde skadas under övningarna. Klubben saknade dessutom ett riktigt klubbhus. Utrustningen förvarades först i ett litet skåp i kasernen, därefter i ett källarutrymme på Soldathemmet och senare i två rum på Landalagården.

Samtidigt började idén om en permanent golfbana i Tylösand ta form. Halmstads stad såg möjliga vinster både för idrotten och för stadens utveckling som turistort. År 1934 fick Rafael Sundblom i uppdrag att undersöka förutsättningarna, och i januari 1935 presenterade han sitt förslag. Byggandet av en 18-hålsbana inleddes senare samma år. Arbetet genomfördes delvis som ett arbetslöshetsprojekt och finansierades av staten, kommunen och en förening som hade bildats särskilt för ändamålet.

Sundblom ritade banan och ledde byggnadsarbetet. Den 25 maj 1938 inspekterades och godkändes banan av Svenska Golfförbundet. Klubbhuset byggdes av Halmstads stad efter ritningar av arkitekten Hakon Ahlberg. Det började användas i augusti, och i september 1938 invigdes banan och klubbhuset officiellt. Klubben hade därmed lämnat sin tillfälliga tillvaro bakom sig och fått sitt permanenta hem i Tylösand.

Krigsåren och traditionernas födelse

Andra världskriget påverkade resandet, tävlingsprogrammet och vardagslivet, men klubbens verksamhet fortsatte. År 1941 spelades en av klubbens tidigast dokumenterade juniortävlingar. Samma år föddes också en tradition som fortfarande har en särskild plats i Halmstad Golfklubbs sociala historia: Korven.

Det började med en regelbundet återkommande fyrboll mellan Oscar Jönsson, Bruno Ehrenfelt, Eric Nilsson och Sigfrid Stenberg. Jönsson drev en charkuterirörelse och skänkte en korv av Lübeckertyp som pris. Under krigstidens ransonering var det ett mycket värdefullt pris. När reserver och andra spelare visade intresse för att delta utvecklades fyrbollen till en organiserad veckotävling under ledning av en särskild Korvenkommitté.

Korven blev en av klubbens mest långlivade traditioner. Förstapriset förblev en korv, den årliga avslutningsmiddagen behöll sin fasta meny och den ansvarige fick titeln ”Korvgeneral”. I jubileumsskriften från 2015 beskrivs en tävling med omkring hundra deltagare per omgång och en obruten anda av humor, ritualer och gemenskap. Traditionen visar att klubbens historia inte enbart har skrivits genom stora mästerskap, utan också genom medlemmarnas regelbundna sammankomster.

Klubbens tillväxt efter kriget

Efterkrigsåren innebar en stadig tillväxt. Vid utgången av 1954 hade klubben 399 medlemmar. Mellan 1938 och 1954 skrev sammanlagt 14 284 gäster in sig i gästboken. De växande besökssiffrorna ställde allt större krav på banan, personalen och klubbhuset.

Klubbhuset byggdes ut under 1950-talet. Restaurangen och gästrummen blev viktiga delar av den miljö som växte fram kring spelet. Anläggningen blev en mötesplats där golfrundan fortsatte genom samtal, måltider och firanden. Parallellt med det sociala livet utvecklades träningsverksamheten. Sven Nordström, som kom till klubben som golfprofessionell 1936, spelade en viktig roll i utvecklingen av klubbens unga spelare och i etableringen av dess tävlingskultur.

Tillväxten ledde snart till kapacitetsproblem. År 1959 konstaterade klubben att banan under högsäsongen närmade sig sin maximala kapacitet. År 1961 hade medlemsantalet passerat 600, och behovet av ytterligare nio hål beskrevs som akut. Det som först hade varit en framtidsfråga utvecklades nu till ett konkret banprojekt.

Norra banan tar form

År 1963 gav Domänverket klubben tillstånd att använda mark norr om den befintliga banan. Nils Sköld, Svenska Golfförbundets banarkitekt, ritade nio nya hål. Arbetet krävde trädfällning, stubbrytning, markberedning, dränering och ett nytt bevattningssystem. Omkring 200 medlemmar hjälpte till att plocka sten under sommaren 1965 – ett tydligt exempel på den ideella insats som gjorde utbyggnaden möjlig.

Samtliga 27 hål öppnades för spel den 13 maj 1967. De nio nya hålen kombinerades med de sista nio hålen från den ursprungliga banan och bildade det som i dag är Norra banan. Mottagandet var blandat. Vissa spelare uppskattade utmaningen, medan andra ansåg att den nya delen var alltför svår. Sköld anlitades på nytt och justeringar genomfördes efter hand.

Utbyggnaden sammanföll med en växande tävlingsverksamhet. Halmstad Golfklubb arrangerade bland annat Dunlop Cup 1963 och 1967 samt Lag-EM för damer 1969. De internationella tävlingarna ställde stora krav på banans kvalitet och klubbens organisation, samtidigt som de gav värdefulla erfarenheter inför framtiden.

Vägen mot 36 hål

Trots utbyggnaden fortsatte efterfrågan att öka. År 1969 hade medlemsantalet passerat 1 000 och väntelistan växte. Den engelske golfbanearkitekten J. J. F. Pennink besökte anläggningen 1970, lämnade ett positivt utlåtande och föreslog flera förbättringar. Under första hälften av 1970-talet fortsatte klubben planeringen av ytterligare nio hål.

Efter omkring tio års arbete med markfrågor och myndighetstillstånd kunde banchefen 1975 meddela att utbyggnaden hade godkänts. Frank Pennink ritade de nya hålen. Trädfällning och markarbeten inleddes samma år, samtidigt som bevattningssystemet på de befintliga banorna byggdes ut. Projektet krävde omfattande investeringar, en växande maskinpark och betydande insatser från både personal och medlemmar.

De nya hålen var nära att kunna öppnas hösten 1978, men kraftiga regn lämnade stora delar av området under vatten. Invigningen fick därför skjutas upp. Den 12 maj 1979 öppnades den färdigställda Södra banan, som bestod av de nio nya hålen tillsammans med de första nio hålen från 1938 års bana. Halmstad Golfklubb hade nu två 18-hålsbanor. Senare förändringar och förbättringar har genomförts med vägledning av Frank Pennink och hans efterträdare Donald A. Steel.

Två banor med gemensamma rötter

Både Norra och Södra banan innehåller delar av Rafael Sundbloms ursprungliga bana från 1938. Norra banan kompletterades med Nils Skölds nio hål från 1967. Södra banan kompletterades med Frank Penninks nio hål och invigdes som en 18-hålsbana 1979.

En historia att föra vidare

Halmstad Golfklubbs historia är nära förbunden med Halmstads stad, regementet, Tylösands utveckling och golfens tillväxt i Sverige. Rafael Sundbloms, Nils Skölds, Frank Penninks och Donald A. Steels idéer om golfbanedesign har format landskapet. Klubbens medarbetare har vårdat det med sin yrkeskunskap. Styrelser, kommittéer, funktionärer och medlemmar har byggt organisationen omkring det.

Det är också en berättelse om kontinuitet. Samma klubb som har stått värd för Solheim Cup och Scandinavian Mixed har bevarat en veckotävling med anor från ransoneringstiden 1941. Samma anläggning som välkomnar världens främsta golfspelare är varje dag en plats för medlemmarnas golfrundor, juniorträning och samtal efter spelet. När klubben nu närmar sig sitt hundraårsjubileum är det samspelet mellan idrotten, platsen och gemenskapen som fortsätter att förena generationerna.